Lärare och sociala medier

Det diskuteras ofta om lärares medverkan i sociala medier idag. Skall jag vara
vän med mina elever på Facebook? Vilket ansvar har jag över det jag ser och hör
på nätet? Är jag tvungen att hänga med i trenderna? Ja, frågorna är många och
svaren tycks vara få, och i de flesta fall väldigt olika beroende på vem du
frågar!

När jag är ute och föreläser om Lärares Yrkesetik, eller IKT – pedagogik
(Informations och Kommunikations Teknologi) så kommer nästan alltid frågan upp
om man skall vara vän med sina elever på Facebook eller inte? Frågorna kring
sociala medier ökar hela tiden, samtidigt som antal medier blir fler och fler.

För det första måste man vara medveten om att de sociala medierna fungerar
väldigt olika, även om syftet med användandet oftast är detsamma. Alla sociala
medier har ett syfte för användaren att på något sätt kommunicera något med
någon eller några andra personer. Det kan handla om åsiktskommunikation i form
av Twitter eller blogg, dagbokskommunikation med Facebook, Bildkommunikation i
Bilddagboken, Videokommunikation med Youtube eller Bambuser och geotaggningar
med Gowalla. Precis som när det gäller all annan kommunikation handlar
kommunikationen inte enbart om vad som explicit sägs, utan också hur det sägs,
av vem, på vilket sätt, vad som inte sägs o.s.v.

Men som sagt, de sociala medierna är även olika! På facebook kan jag exempelvis
välja exakt vilka som kan se vad jag skriver och inte. Medan på Twitter så kan
vem som helst följa mig som har tillgång till internet. På andra sociala medier
bjuder man in personer att delta och då blir det upp till dem att göra det
eller att avstå.

Frågorna blir ofta felställda!
Frågan om jag skall vara vän med mina elever på Facebook eller ej, kan inte
besvaras förrän man besvarat frågan: Vad skall jag använda Facebook till? När
jag bestämt mig för vad jag skall göra eller skriva på Facebook så blir det
betydligt enklare att svara på frågan om vänskap eller inte med elever. Om man
nu inte redan tagit ett principiellt beslut för sig själv tidigare, att inte
vara vän med någon elev på Facebook. Tvärtom kan bli svårare, eftersom det ger
en hel del följdfrågor – om jag är vän med en elev, måste jag väl vara vän med
alla? Vad gör jag om jag ser något … Och dessutom så kan jag ju då inte vara
privat på samma sätt och skriva vad jag vill, eftersom det kommer att läsas,
granskas och kanske till och med spridas vitt och brett.
Här är det helt avgörande med en öppen dialog med eleverna och deras föräldrar
om sociala medier och hur du använder dig av det. Denna dialog skapar
förtroende och förståelse, det är jag övertygad om, oavsett om den landar i att
du är aktiv i sociala medier eller inte.

Diskussionen om sociala medier som en ny kanal för trakasserier och mobbning är
såklart sann, men blir oerhört snedvriden om det skulle vara en anledning till
att hålla sig därifrån. Det skulle i princip kunna jämföras med att man som
lärare blundar när man ser mobbning eller trakasserier på en skolgård eller i
ett klassrum. Kanalen kommer ju att finnas där vare sig vi väljer att vara
delaktiga eller ej.

En viktig grundförståelse blir då att de sociala medierna har kommit för att
stanna – vi kan inte bortse ifrån dem och vi kan inte välja bort dem! De kommer
att vara en del av vår lärarvardag vare sig vi vill eller inte. Frågan är bara
hur mycket vi tänker blanda oss i det själva! En annan viktig grundförståelse
är också att det finns information om oss på nätet vare sig vi använder sociala
medier eller ej! Det skrivs om oss utan vår vetskap oftare än vi tror.
Egentligen är inte det konstigare än att det tisslas och tasslas i klassrummet
varje dag, varje lektion. Man pratar med vänner och kompisar mellan
lektionerna och efter dagens slut – information sprids och byts hela tiden.
Detta bakgrundsbrus har alltid funnits, skillnaden nu är att den redan i
realtid kan spridas över hela världen med några enkla knapptryckningar från
vilken mobil som helst. Märk väl, att det är mediet som förändrats – inte
bruset! Så vad är vi rädda för?

Nej, jag tror att vi måste inse det faktum att sociala medier är en stor del av
mångas vardag, en stor del av de nätverk som vi ofta påpekar är så viktigt för
att klara sig i dagens samhälle och en viktig del i den snabba
kommunikationsvärld som växer upp runt omkring oss. Det är dags att ställa sig
frågan – Hur kan jag använda mig av detta verktyg i min undervisning, för mina
elever, i min barngrupp, med mina föräldrakontakter o.s.v. Man måste absolut
inte göra allt, men man bör kanske fundera på att göra något. Forma det till
din verklighet och din vardag och dra nytta av de fördelar som du anser kan
gynna dig och din yrkesroll.

Det finns såklart inga absoluta sanningar och givna svar men en sak är alltid
viktigt – att skilja på privat och professionell användning av sociala medier.
Du måste veta vem du är och när du är det!

De yrkesetiska aspekterna på Sociala medierna blir följdfrågan och nästa
diskussion att ta tag i. Vad tycker du? Diskutera detta i vårt
diskussionsforum.

Jesper Rehn
IKT-Pedagog
Ledamot i Lärarnas Yrkesetiska Råd

Skriv ut sidan
Logotyp för Lärarförbundet Logotyp för Lärarnas Riksförbund